Sandra

Vissa människor kommer aldrig att sluta förvåna mig. Och det är väl dumt med tanke på att det vore mycket enklare om jag bara  insåg att människor alltid kommer att handla utanför mina förväntningar mer eller mindre. Men godtrogen som jag är så jag är så har jag inga planer på att alltid börja förvänta mig det värsta av folk heller.

Jag låter hellre sanning slå mig som ett brännbollslag i ansiktet ett flertal gånger i stället för att stänga hela världen utanför jämt. Jag vill aldrig börja bry mig om obetydligheter, bli ytlig och trångsynt. Livet betyder mer än så.

Saker och ting har börjat komma tillbaka på plats på sistone, livet slutar aldrig lägga sina pusselbitar och för varje liten bit kommer man till insikt om någonting nytt. Jag vill bli ett stort pussel. Med en mönster som inte alla kan förstå och som ett fåtal kan lägga.