September
Måndag kväll. Jag har inte ens hunnit stanna upp och andas den här helgen, men den har varit otrolig. Plötsligt känns det som om det var minst en vecka sedan jag vistades i skolans kalla lokaler. (Förrutom det faktum att jag faktiskt var där idag, men bortsett från det.) Igår kändes det så.
Vi var och festade hemma hos Tommie i Fredags ärligt talat så hade jag tappat lusten totalt för helgfyllor och spillda ölbrukar, men fredags kväll fick mig verkligen att påminnas om hur kul det faktiskt kan vara. Öl är kul. Tondöva människor är kul. Det var faktiskt länge sedan jag skrattade så sjukt mycket. Och dansade. Och åt glass.
Och på Lördagsmorgonen började jag förstå hur allting börjar falla på plats. Jag har sagt upp mig på jobbet. Hallelulja! Det innebar faktiskt inte bara att jag var tvungen att ta mig igenom den där jobbiga säga upp sig fasen utan även att jag faktiskt inte behöver jobba där mer och att jag kan ägna mig åt det jobb som jag vill; att ha mina gitarrelever! Jag har även räknat ut min lön, det var också kul ^^
Kvällen ägnade jag och Anton med en massa kuddar och filtar på min balkong med te och vattenpipa och ljus. Tiden står stilla när jag är med honom. Eller så flyger den iväg, jag vet inte.
På Söndagen bestämde vi oss för att cykla till Huddinge, jag har så länge velat visa honom stället där jag växte upp. Hur som helst så hamnade vi i Gubbängen av någon anledning och då tänkte jag att vi lika gärna kunde cykla förbi gamla stallet i Farsta på vägen och så blev det. Sedan plöjde vi gamla dagis, skolor, villor och badplatser i Huddinge och vi måste ha cyklat flera mil den dagen. Fem timmar cyklade vi i alla fall ^^ Och solen strålade.
Och nu orkar jag verkligen inte skriva mer..
Vi var och festade hemma hos Tommie i Fredags ärligt talat så hade jag tappat lusten totalt för helgfyllor och spillda ölbrukar, men fredags kväll fick mig verkligen att påminnas om hur kul det faktiskt kan vara. Öl är kul. Tondöva människor är kul. Det var faktiskt länge sedan jag skrattade så sjukt mycket. Och dansade. Och åt glass.
Och på Lördagsmorgonen började jag förstå hur allting börjar falla på plats. Jag har sagt upp mig på jobbet. Hallelulja! Det innebar faktiskt inte bara att jag var tvungen att ta mig igenom den där jobbiga säga upp sig fasen utan även att jag faktiskt inte behöver jobba där mer och att jag kan ägna mig åt det jobb som jag vill; att ha mina gitarrelever! Jag har även räknat ut min lön, det var också kul ^^
Kvällen ägnade jag och Anton med en massa kuddar och filtar på min balkong med te och vattenpipa och ljus. Tiden står stilla när jag är med honom. Eller så flyger den iväg, jag vet inte.
På Söndagen bestämde vi oss för att cykla till Huddinge, jag har så länge velat visa honom stället där jag växte upp. Hur som helst så hamnade vi i Gubbängen av någon anledning och då tänkte jag att vi lika gärna kunde cykla förbi gamla stallet i Farsta på vägen och så blev det. Sedan plöjde vi gamla dagis, skolor, villor och badplatser i Huddinge och vi måste ha cyklat flera mil den dagen. Fem timmar cyklade vi i alla fall ^^ Och solen strålade.
Och nu orkar jag verkligen inte skriva mer..
Kommentarer
Trackback